Att välja ord som gör skillnad

Det går att välja inkluderande uttryck och undvika dem som generaliserar, utesluter och förstärker normer. Det som krävs är att vi blir medvetna om våra ordval och vilka signaler användningen av ett visst ord sänder.

Vi behöver fundera över hur vi använder värdeladdade och könsspecifika ord. Exempel på värdeladdade ord är stark, gullig, pondus, muskulös, söt, brutal, vek, svag, klen, dålig, kass, mäktig. Omedvetet använder vi vissa ord mer när vi pratar om kvinnor och andra när vi pratar om män.

Det finns också sammansatta ord som förstärker uppfattningen att det skulle vara skillnad på mäns och kvinnors intressen och kompetens, till exempel tjejfilmer, grabbgäng, kvinnlig företagare, herrmiddag, tjejkväll, deckardrottning, chic-lit.

På biblioteket delas medier ofta in i olika kategorier, vilket är ett sätt att systematiskt välja och välja bort det som ska finnas i en viss kategori. Då är det extra viktigt att fundera över de val som görs och att vara medveten om att olika människor tolkar kategorier olika. Det som är äventyr för någon kan vara kärlek för en annan och fantasy för en tredje.

Schysta tips!

• Undvik att generalisera och ta saker för givna – då minimeras risken att personer som bryter mot normen inte känner sig sedda eller välkomna.
• Använd ett enkelt språk med lättlästa meningar. Undvik liknelser, ironi och svåra ord. Då är det fler som förstår och kan ta till sig informationen.
• Det finns bibliotek som låter besökarna avgöra var medier ska placeras. Biblio Tøyen, Oslos bibliotek för 10-15-åringar är ett exempel. Där ställer ungdomarna själva upp sina återlämnade böcker i den kategori de tycker passar bäst. Är det ett arbetssätt ni skulle vilja inspireras av?
• Var försiktig med att använda fackord som kanske är vanliga internt mellan kollegor på biblioteket men ovanliga för personer utanför verksamheten. Att inte förstå kan få människor att känna sig obekväma och utanför.
• Använd alternativa ord och uttryck där det behövs för att kommunicera schyst – säg till exempel vuxna/vårdnadshavare istället för förälder, böcker på många språk istället för böcker på främmande språk, svensk grammatik eller lär dig svenska istället för svenska för invandrare. Kan du komma på fler exempel?

Övning: Jobba tillsammans!

För att upptäcka fällor, kan en bra metod vara att göra tvärtom.

Hämta en bok eller film som alla i gruppen känner till. Dramatisera ett boksamtal/filmsamtal genom att använda så stereotypa uttryck och ord som möjligt.

Prata om

• Hur kändes det att skruva samtalet på det här sättet?

Gör tvärtom

• Upprepa samtalet, men gör det nu utan att låta normer och fördomar prägla hur ni uttrycker er.

Övning: Jobba tillsammans!

Idag använder människor biblioteket av många olika anledningar. De är inte bara låntagare. De deltar i aktiviteter, studerar, använder datorerna, söker information, träffar vänner och personer med liknande intressen. Antalet e-tjänster ökar vilket gör att den som vill, inte ens behöver lämna hemmet för att ta del av det som är biblioteket.

Av gammal vana används ofta benämningen låntagare, trots att långt ifrån alla som använder bibliotekets tjänster lånar med sig något. Därför kan det vara klokt att fundera över ordvalet.

Prata om

• Vad kallar ni människor som på olika sätt och i alla möjliga kanaler använder bibliotekets tjänster eller deltar i aktiviteter?
  • I texter på webbplatsen, i appar eller i tryckt informationsmaterial?
  • När ni internt planerar, skriver dokument och diskuterar?
  • När ni tilltalar dem i möten?
• Lista orden ni använder eller vill använda.
• Prata igenom alla ord på listan och markera dem med plus och minus (+/ –).
• Avsluta genom att ringa in de ord ni gillar bäst – de ord som inkluderar så många som möjligt samt känns både naturliga och välkomnande.